"Som du sa det kan vara svårt att bli riktigt nöjdDet är så lätt att fantiseraOch mina tankar och minnen står mig upp i halsenMen mycket vill ha mera.."..man kommer till den insikten i livet att man ska släppa det som varit och gå vidare. Men varför ska det vara så jäkla svårt?!? Leva kvar i det som varit bra en gång, innebär inte att man kommer må bra av det livet ut! Snarare tvärtom har jag lärt mig! Man borde inse det.. eller inte bara inse det utan verkligen göra något åt det också och inte bara fortsätta leva på som vanligt i tron på att det kommer att lösa sig av sig självt! Därför ska jag börja leva efter mitt motto.. som till och med finns inristad på kroppen min.. Carpe diem! Lev dagen som den vore den sista! Visst det kanske låter som en klyscha..men va fasen! Man har ju samtidigt inget att förlora på det! =)